Äntligen går det att komma ut och fiska här hemma på Skånekusten, för min egen del så blev det en snabbtur den 2 januari på eftermiddagen där kameran fick följa med en del.
Vid lunch så körde jag en liten biltur på kusten för att se hur olika platser ser ut nu när säsongen drar igång igen.
Intressant nog så har höststormarna kastat om en del på olika platser , men även sköljt upp stora höga med sjögräs och tång.
Trots mycket skit på land och längs med stranden, så hjälper pålandsvinden till med att hålla vattnet rent en bit ut.
Väl ute så kunde jag även se hur många kustfiskare passade på att fiska av olika kända platser, några platser var mer än välbesökta, så dessa hoppade jag över.
Träffade även några spinnfiskare som varit runt på ett 10 tal platser , där de inte hittat någon öring, för min del så hade tre av dessa platser hållit fisk.
Skillnaden låg i att jag fiskat där spinnfiskare antingen gått eller inte kunnat fiska , då det var mycket skit i vattnet eller helt enkelt för grunt.
Två av platserna höll även säl, varav den ena levererade en fin liten öring, trots att Sälarna hägrade ett 70 tal meter ut.
Sälar blir ofta en ursäkt för att det inte är lönt att fiska, då de skrämmer havsöringen, mina erfarenheter är att det faktiskt kan bidra till att havsöringen går grundare.
Sälen har en tendens att pressa in havsöringen på grundare vatten, en erfarenhet som givit mig havsöring både här hemma och på Bornholm.
Ett par gånger har jag även haft säl som följt efter mig eller gått i skyttelinje med mig, kanske i förhoppningen att jag pressar ut en öring när jag vadar fram.
Hur som helst , så fiskar jag bara mer från land och gärna över grundområden , då det brukar stå en öring någonstans längs med kusten, när sälen är ute på jakt.
Sälar som ligger på stenar är det inte samma sak med, de vilar inte alltid på samma plats som de jagar, störs du av säl , kan det hjälpa med att gå upp en 15 till 30 min och sen vada ut igen.
Vid ett tillfälle stog jag och en spinnfiskare och snackade medan vi väntade på att en liten säl skulle tröttna, strax efter den försvunnit , fisk vi båda på var sin havsöring, så helt förskräckta verkar öringarna inte vara.
För min del , så är det bara ett par gånger om året jag springer på säl, inte alls så ofta i förhållande till de mängder som finns.
Är det något som stör havsöringen, så är det sjöfåglar som dyker , typ and , skarv mm, dock är Svanar inte ett otyg utan många gånger så hittar du både svanar och havsöringar på samma platser.
En förklaring är nog att när svanar äter så lösgör de nog en och annan märla då de lyfter sjögräs mm från bottnen.
Se bara upp i bakkastet eller på våren då hormonstinna hanar hävdar revir, har befunnit mig själv mellan två hanar som flugit emot varandra på låg höjd, funderade på om jag skulle dyka eller hoppa.
Ja nu är premiären avslutad för min del och årets första öringar är krokade och återsatta, roligt nog så tog alla på en variant av min Bornholmsfluga där jag kombinerat brun och vit polar chenille.
Det behöver inte alltid vara skrikande färger eller långsamt tempo, viktigast är att det finns pauser, även om en paus bara kommer till för att jag står och tittar på säl.
Passar på att önska alla en god fortsättning
Christopher