Under ytan med mina egna favoritflugor

Det här är nog den märkligaste artikeln jag skrivit, så jag börjar med att säga, är du inte intresserad av hur en fluga rör sig under vattnet, eller att se samma fluga röra sig i olika hastigheter under 5 minuter så sluta läs här.

För mig personligen, så är det riktigt nördigt hur detta kan fånga mitt intresse, säkert något en psykolog skulle ge någon form av diagnos på.

Helt klart så behövs det filmas och dokumenteras bättre framöver , hur som helst så kan Ni nu börja läsa artikeln nedan om Ni vill.

De flesta flugor vi ser och beundrar tittar vi ofta på ovanifrån eller från sidan,mer sällan så tittar vi faktiskt på hur flugan ser ut under ytan när den fiskas fram på våra kuster.

Googlar man efter filmer om en fluga under vattnet, så är det förvånansvärt få filmer och de få som jag hittar är mer i strömmande vatten, privatfilmer eller i från någon köpfilm om flugfiske.

Om man skall filma det perfekt så bör man ha någon typ av referenspunkt så inte både kamera och fluga rör sig,lite svårare än vad man tror när man väl tar sig tid att filma lite olika flugor.

Intressant nog så är sikten under vatten inte så bra även om man står i blankt vatten eller ser flugan ovanifrån.

En del flugor i naturfärger syns nästan inte alls på film, speciellt inte räk färgade flugor över sand.

Visst kan det skilja sig lite från kust till kust, även mellan saltvatten och brackvatten, skillnaden är helt klart större än vad jag tror det flesta har koll på.

Genom alla mina fisketurer på olika kuster så har jag också varit med om tillfällen då jag sett fisk som går bara några meter ifrån mig.

Vid några av dessa tillfällen har jag stuckit ner kameran under vattnet och i efterhand kunnat konstatera att det syns ingenting.

Flera gånger när jag varit ute och fiskat så har jag varit övertygad om att lugna dagar öringen kan se mig under vattnet på säkert 20 -30 meter.

Jag vågar nu påstå att oftast så är vi inte mer synliga än kanske 5 meter under vattnet där vi står, däremot så hörs vi säkert över längre sträckor.

Speciellt om vi går med en vadarstav på hal stenbotten, måste vara som att hänga sig i en kyrkklocka,
klink,klonk varje gång spetsen träffar en sten, hur som helst vi hörs nog mer än vi borde.

I filmen så har jag avsiktligt lagt med en spölängd tafs, så när Ni ser att fluglinan försvinner ur bild så är det 3 meter till flugan.

Flugan börjar inte synas förrän det är ca 1.5 meter kvar, vilket får en att fundera på hur nära flugan måste vara för att en öringen skall se den överhuvudtaget.

Visst öringen kan se flugan mot ytan som en större kontrast, personligen så tror jag mer att öringen ser flugan från sidan och därefter bakifrån, lite underifrån.

Ja det går säkert göra en doktorsavhandling på det här,för min del så är det mer för att jag vill försöka förstå varför vissa flugor fångar mer än andra.

I några fall fattar jag inte alls varför det fångas havsöring, men allt är inte logik, speciellt inte när det har med havsöringen att göra.

Vi skall säkert dela upp det i flera olika delar, man skall säkert också anta eller i varjefall försöka bortse ifrån att ibland så är det ingen öring på plats oavsett hur bra eller fin flugan är.

Vad jag försöker säga är att det går inte göra standardiserade tester, utan allt kommer som bäst vara intuition, magkänsla,erfarenheter och lite tur.

Nu har det i varjefall gått så långt att jag sitter och tittar på en 5 minuters film där Niborbrown eller den sk ”kartoffelflugan” åker fram och tillbaka i lite olika hastigheter.

Märkvärdigt nog så får jag en bättre förståelse, speciellt då jag ser flugan spelas upp baklänges så att den går ifrån mig.

För mig så ser det verkligen ut som en lite firre som flyr, hals över huvud, det blir plötsligt tydligt att pauser inklusive tempo får flugan att både dyka och stiga.

Det blir extra tydligt om man viktar flugan på olika vis och med olika typer av ögon eller koner.

Tittar jag på hur en del av mina räkflugor uppför sig, så finns det anledning att faktiskt börja vikta dem lite i stjärten.

En reflektion är att om man inte gör det för tungt så får det flugan att tippa på nosen så att undersidan blottas med ben och ögon väl synliga.

Tittar man på hur räkor hänger i vatten så står de nästan och hänger med stjärten nedåt när de inte simmar.

Den här vipprörelsen hittade jag fram till då jag prövade olika vikter och är något jag jobbar vidare med på mina räkflugor till nästa säsong.

Mina sommarfilmer med räka fiskas just med den här typen av räkfluga, i filmen så är det en variant på Niborbrown som jag varierat mig med över åren.

Där finns mer att berätta, men det sparar jag till kommande artiklar, då jag nu skall ta mig till Danmark en snabbtur över dagen.

Nu har äntligen lite kyla kommit och enligt goda Danska traditioner så börjar blankfisken uppehålla sig mer kustnära igen.

Passar på att tacka för en del av de bilder Ni skickat på Era flugor, fler får gärna skicka, tids nog kommer det mer om flugor.

Nu är det bara inte så långt kvar till premiären, tiden går fort, bara att passa på att se till att ha prylarna klara och flugorna bundna, för öring finns det gott om.

Tight Lines
Christopher